Deja Vú

Ikväll kan jag (efter dryga 1½ timme) lugnt kategorisera "den franska revolutionen" i samma avgrund som samtliga sofia coppolas filmer, filosofi och att avverka en håltimme på farsta gymnasium... dvs väldigt tråkigt, farligt för hälsan och något man aldrig (inte ens under pistolhot) vill göra om. Det sägs att en deja vú-upplevelse är något man skall ha upplevt på ett liknande vis i ett annat liv och i en annan kropp. I viss mån kan man väl då mena att elever som går igenom hela grundskolan + gymnasiet får utstå med liknande händelser dagligen, då högre makter (syftar givetvis inte på tor och co.) tydligen anser att en repris av de långsamma och traumatiska timmarna av högstadiet nog bör göra susen innanför de små tösernas och gossarnas kranium. Men vad är egentligen meningen med att i en viss punkt av sitt liv lära sig om någonting, som redan vid den tidpunkten väcker tanken "jisses det här är ju lika viktigt som att kunna hur många kromosomer folk från mellanöstern saknar"... för att sedermera gräva ner sitt strutshuvud i skolböckerna 3 år senare och nöta in samma smörja igen?

Nej du... de enda repriserna värda att få vara kvar är då banne mig bara Tre kronor och Sunset beach...

+
*Vetskapen om att det bara är 4 månader kvar av skolan
*Mönstring

-
*Närminnet (borttappade saker)
*Vinterkylan nattetid
*Torra läppar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0